Skatan
vackrast av dem alla
alltid klädd för nobelfesten
med nubben bakom örat
och matsilvret under västen.
Hon vet när jag ska dö
hon vet vad som händer sen
Jag känner efter
jo, hjärtat pickar än.
Vi ser på varandra
nickar lite
sen drar hon vidare
med sitt gäng
och allt sitt stöldgods.
Fönstret står vidöppet
i ditt ansikte
solen tar sig ut
fåglar flyger in
du är för ett ögonblick
det enda tomrummet
som naturen behöver
ett smörgåsbord
av korsdrag.
Det är inte ditt fel
att ljuset bråkar
att vågorna fäktas
att stränderna kantrar
att sandlopporna törstar
det är inte ditt fel att
skorna klämmer
att stigen hem
till stugan
aldrig någonsin tar slut.


























































